Köpings IBF Damer

Nu på måndag (5/7) utlyser bloggmä'starna en uppstyrd träning i Johannisdahlskogen med löpning + intervallträning/styrke. Det beror lite på vad vi känner för. Ialafall blir det klockan 6 för alla som vill komma.

Idag var det träning med truppen för kommande säsong, det såg riktigt bra ut och det flesta frågetecken är nu borta. Träningen hade bra fart och det ända som verkligen saknades var en målvakt till utöver Millo. Lingan gjorde en helt okej insats i målet, men det blir inte samma sak som en riktig målvakt. Efter träning var det möte och fika på Swedbank, lite information och diskussion om nästa säsong luftades och hyfsat överens var vi.

Nu tänkte jag ta sommarlov från bloggandet och fokusera på mina 7 sista dagarna i skolan, och sen tar jag riktigt sommarlov :) Jag ser oxå fram emot att möta alla i spåret i sommar, jävlar vad bra tränade vi ska vara!

Det är inte var dag som Köping får 2 st VM-guldmedaljörer. Man kan inte annat än lyfta på hatten för Hanna och Frida som haft en så otrolig säsong i år. Hanna gör 9 poäng och Frida 8 poäng på 5 matcher i VM. Grattis tjejer, ni är grymt duktiga!


Foto: Klas Pettersson

För att gå in på de viktiga frågorna angående truppen inför nästa säsong så är situationen något annorlunda mot förra året.. Då tror jag i princip hela truppen spikad vid denna tidpunkt, jag tror faktiskt att undertecknade var en av de sista att skriva på i april. I år är jag en av de första. Några besked har vi ändå fått. Här är några..

Positiva:
Båda våra målvakter har muntligt pratat om att fortsätta, nu krävs bara lite påskrifter så vi känner oss riktigt lugna.

Pernilla Karlsson har anslutit till truppen. En tjej som passar riktigt bra in i gänget!

Eftersom alla smurfar snart har försvunnit är jag glad att åtminstone en person i smurfkedjan stannar med mig. Hädanefter blir vi en duo Zacke, lämna mig inte nu! ;-)

Negativa:
Ida, en av våra talangfulla småttingar, har valt att gå in i Rönnbys Akademi för fortsatt utveckling. Vi önskar Ida lycka till, och hoppas att hon i framtiden kan tänka sig att återvända.

Osäkra:
Linn har fått erbjudanden från flera klubbar, bland annat av, som magazin24 skrev, Falun IBF. Vi hoppas såklart att hon stannar.

Jojjo har inte heller skrivit på än, funderingar kring skola, resa och livet i allmänt gör att hon för tillfället är högst osäker. Självklart måste ju Jojjo stanna, vem ska annars joina mig i duschen? Snacka om att jag kommer bli ensam efter matcherna.

Tvillingarna borde ju inte bli mindre attraktiva nu efter VM-guldet. Det återstår att se vart dom tar vägen. Rykten: Rönnby och Falun.

Emma Larsson funderar på att stanna i VIB. Nu när Ida försvinner, en osäker Jojjo och OM Emma oxå väljer att lämna, ser det tamt ut på backsidan. Vi hoppas såklart att hon väljer oss.

Övrigt:
Min kära bloggkollega, Björkan, ska ju göra lumpen i höst, så det gäller att ni andra kliver fram och bloggar på!

Jag hoppas att jag inte glömt någon, jag är ju inte super insatt i jobbet kring detta. Kanske finns det fler som är osäkra som inte jag vet om. Jag tror att om alla bitar faller på plats kan vi ha en stark trupp till kommande säsong. Hoppet är ju det sista som överger människan!

Jag ser fram emot fler såna här taggade ögonblick!



// Kapten

Vill passa på att säga VÄLKOMMEN till Perre som valt att skriva på för oss.

Det här ser riktigt, riktigt bra ut nu :)

Det hela började för 9 år sedan, jag kommer ihåg att jag var nere på krillan och sparka boll när kjellis kom fram och frågade mig och linda om vi ville komma och träna med deras "nystartade" innebandylag. Detta lag bestod då av 91or och 90or. Sedan den första träningen jag varit på har jag aldrig och kommer aldrig ångra att jag gick dit. Sedan dess har dom roligaste, betydelsefulla och mest oslagbara minnerna varit med dessa tjejer. Vi har delat allt tillsammans. Glädje, sorg, besvikelse, upplevelser, pojkvänner? Ja ni förstår vad jag menar. Alla minnen jag tänker tillbaka till som har varit betydelsefulla har jag delat med er och jag tror inte jag är ensam om att tycka så heller.

Det hela började med att vi spelade i f89/90 serien där vi vann de mesta. Vi tog hem serien flera år i rad, vi tog hem slutspel och vi vann även storvreta som är (världens största innebandycup). Efter ett par år i f89/90 serien ville vi ta steget upp och börja spela i div2, vilket visade sig skulle bli ett problem. Eftersom vi var ett flicklag och det redan fanns ett damlag i forsby fick vi alltså inte börja spela div2 om vi inte skulle börja spela med dom, vilket bara 3-4 spelare skulle få göra. Alla i laget började spekulera om hur det skulle bli, skulle vi behöva splittras pga det här? Både våra tränare och vi i laget kom fram till att ska vi spela innebandy ska vi göra det tillsammans. Alla detaljer tänker jag inte gå in på men vi kände att den gemenskapen vi har i laget ska inte behöva förstöras pga en sån här sak så vi bytte klubb. Forsby f89/90 blev Köpingibfs damlag.

Div2 resan började i Köpingströjorna där våra stora rivaler var Forsbys damlag. Rivaliteten blev stor eftersom att forsby innan hävdat att bara ett fåtal i vårat lag skulle platsa i deras div2 trupp. Vi i Köping ville förståss visa att de hade fel så det blev derby utan dess like. Med våran kamp, våran styrka och minst sagt våran vilja kunde vi dra det längsta stråt och vinna div2. Vi visade inte bara forsby att dom hade fel utan vi visade även hela Köping att man ska inte räkna bort oss. Det nalkades kval till div1 mot AIK som även drog de längsta stråt i båda kvalmatcherna. Visst var det tungt att förlora men det var inget vi räkna med att vinna och vi kände även att ett år till i div2 skulle vara de allra bästa och inte minst få lite rutin och erfaranhet. Div2 startar igen om vi lyckas även här ta oss till en såkallad "seriefinal" som den här året stod mot Rönnby, de favorittippade i serien som även vunnit den första matchen mot oss. Matchen spelades på hemmaplan, fulla läktare och bara tankarna gick på att vi var tvungna att vinna matchen för att kunna vinna serien. Även denna match blev en stor kamp som vi även den tillslut vann med 6-5. Då brast allt, vi firade som om vi hade vunnit en vm final eller sm guld. Känslan var obeskrivlig och jag tror alla som var med och upplevde den kan hålla med om att en sån känsla får man inte många gånger i livet.
Kval mot Linköping och den här gången fanns det ingenting annat i tankarna än div1. Men vad hände? Första hemma matchen gick som den skulle, vinst med 5-3 men borta matchen blev en mardröm. Ännu en div1 dröm visades skulle bli en ren mardröm... men inte så länge. Det visade sig att två göteborgs lag skulle slå ihop sig och på den vägen skulle vi få en reserv plats i div1. Var det Gud som ångra sig om sitt beslut eller var det bara göteborg som visste var lycka var?

DIVISION 1 HERE WE COME
Någon mer än jag som minns dom två första div1 matcherna? Motståndet var iallafall mariestad och Linköping där siffrorna om jag inte minns helt fel blev tvåsiffrigt? Jag tror nog alla började fundera lite efter dom matcherna om vi verkligen hörde hemma i div1. Men dom tankarna skulle det bli ändring på. När tidningarna redan hade dissat sönder oss och många i våran omgivning tvekade tog åter igen våran vilja fart och redan i nästa match blev det vinst med 4-3 mot kumla. skön känsla minst sagt. Efter de började vi mer och mer jobba oss in i serien som ett bra divison 1 lag och de var nog inte förens vi tog poäng mot seriesegrarna (mariestad) som tidningarna och alla som tvivlat på oss åter igen skulle visa sig ha fel. Vi slutade detta år som 4a i div1 vilket var ett bra facit för ett nykomlingslag som vi var.
Andra året i div1 blev som sagt väldigt annorlunda. Ett nykomlingslag som örebro skulle visa sig ta hem hela serien med stor marginal. De förlorade bara en match och motståndarna var som många andra gånger vi(Köping). Nu spelar Örebro i elitserien och även mariestad, två lag som vi tagit poäng av i dessa år i div1. Våran resa det här året med Köping kanske inte helt blev som alla tänkt sig men det finns nog ingen som kan klaga med tanke på Hanna och Fridas framgång. Jag säger bara äntligen äntligen äntligen får Köping (o Hanna o Frida) verkligen visa vad dom kan. Gå från ett div1 lag rakt in i ett topplag i elitserien, blir matchens lirare, avgör semi-finalen och sedan går och vinner SM-guld. Det är bara att gratulera dessa underbara tjejer till deras framgång och jag kan bara säga så här. Må vi gå våran egna väg och må vi inte spela som alla andra, man fan vad bra vi gör det ändå.
Säsongen är nu över och en ny nalkas. Jag tror nog ingen riktigt vet hur det blir men jag tror alla är positivt förväntans fulla över nästa säsong. Det ända jag kan avsluta med att säga är, vad som än händer och vilken väg alla går så ska ni veta att dom bästa upplevelserna och minnerna kommer alltid vara med er. En för alla, alla för en!

They say that memories are gold worth
well that my be true
// #16

Jag måste börja med att säga TACK till herrarna som ordnade en riktigt roligt fest i lördags! Lider dock med Jaska som fick städa dagen efter… Men jag hade otroligt roligt och karaoken gick ju varm under hela kvällen/natten.. Var det ingen annan än jag som både hörde och såg Alexander Rybak? En fiol på Henry och jag hade trott att Rybak stod i rummet. ;-)

 

Otroligt roligt att några av frågetecknen dessutom rätades ut under kvällen. Utan att avslöja allt för mycket så börjar åtminstone truppen ta form, men det är långt kvar, dock är jag optimist in i det sista! Det KAN bli bra, det MÅSTE bli bra, det SKA bli bra till säsongen. På tal om det, vilken serie det kan bli! Det finns möjligheter för att bli ett par intressanta ”derbyn” eller vad man ska kalla dem… Västerås IB, Telge, Rönnby U, ev. Sala. Lag man mött ungefär 100 gånger, och lag man vill slå ungefär 100 gånger. Lite synd på något sätt att Örebro gick upp och Kumla åkte ur. Där det hade kunnat bli riktigt roliga matcher. 2 lag som vi först förlorade mot och sen med stödet från K.U.K  lyckades ta i returmötena. En av de mest minnesvärda intron måste ha varit i Kumla när dom ska springa in och speakern kör igång musiken och det enda man hör i HELA hallen är K.U.K  ”Hemmaplan, hemmaplan, hemmaplan”. Gåshud, och deras miner på läktaren när K.U.K gör entré, de bokstavligen ”tappade hakan”. En syn man inte ser så ofta! :-)

 

På tal om hejaklack och stöd på läktaren. Jag personligen tycker att det är otroligt kul att spela när det är liv i hallen, man känner och hör stödet från läktaren. Min fråga går då till arrangörerna till SM-finalen i globen. VARFÖR FICK MAN INTE HA MEGAFON? Otroligt töntigt i mina ögon. I en sån stor hall är det väldigt svårt att få upp ett tryck, megafonen är väl åtminstone en liten hjälp, men griniga vakter sprang och jaga folk på läktaren och snodde batterierna, varför? Åter igen varför? Jag accepterar ett konkret och rakt svar, men det kinkiga vakterna hade ju inget svar varför, bara att det var så. Nog fan blir det roligare att spela om ”hela hallen kokar” så att säga. Kolla hockeyn vilket drag de har. Innebandyn är lite sämre på det, och det blir ju inte lättare när arrangörerna verkligen försöker sabba för oss ivriga supportrar..? Nä skärpning, låt oss låta på läktarren!

 

GRATTIS också till delar av vårt div 3 lag som spelare Mälarenergicup i helgen och lyckades komma hem med ett silver. Jag väntar ivrigt på rapporter från cupen.

 

Jag avlutar med att bjuda på klippet "Frida springer som en man" titta och njut :P

 

Träning ikväll!

 

Vi ses där!

/ # 14

 

 

Det kan omöjligen ha undgått någon intresserad att vi fick två svenska mästarinnor från Köpings IBF i lördags. Hanna och Frida, nu har vi det officiellt och dokumenterat. Ni är bäst i Sverige, och förmodligen världen. Förutom att vara extremt stolta över er själva, kan ni använda det i vardagen. Här är några exempel:

• Högst upp på CV:n, "jag är bäst i världen". Garanterad anställning!
• När ni kommer för sent till skolan, "jag är bäst i världen". Läraren ger er MVG!
• Om någon av er kuggar på uppkörningen, "jag är bäst i världen." AM, A, A1, B, BE, C, CE, D och DE körkort!
  
  

Skämt åsido så glädjer det mig att ni lyckats så extremt bra som ni nu gjort. Men detta har redan yttrats av föregående talare och jag håller helt med denne. Jag vill säga grattis, men grattis känns inte som ett ord som beskriver vad ni lyckats med till fullo. Ni må vara lika, men det ni åstakommit är unikt och kan inte beskrivas med ett så simpelt ord som grattis.

Och nu när jag hållit mig seriös länge nog tänkte jag dra det intensiva schemat som, främst jag och kapten hade denna helg. Och, ja det är självförvållat! MEN jag har hört rykten om att lakanet kom med i tv och det är ju det som räknas.

Fredag den 16:de april

16.15. Mot Sofie med lakan och sprayfärg!
16.24. Preliminär design på lakanet fastställs.
16.40. Lakanet sprayas utaomhus. Det blåser, färgen tar slut, det blir dåligt.
16.45. Mot Björkans farmor & farfar för att hämta mer färg!
17.13. Lakanets slutgiltiga design fastställs och målas med mycket kärlek och omsorg.
17.15. Jävlar vad klockan blev mycket, mot Västerås!
17.46. Spontanshopping på Billiga Nisses och ÖoB. Including: 2 tutor, 2 flaggor, 10 isfacklor.
18.12. Mot Lena Andgrim!
18.22. Hittar till Lena Andgrim!? Chockerande...
18.25. Erhåller biljetter till SM-finalerna.
18.35. Mot Hallsta!
18.50. Biljett-drop-off hos Jidesjös.
18.52. Mot Köping!
19.05. Biljett-drop-off hos Palmqvist med tillhörande förseningar.
20.05. Mot Sofie! (som är sjukt sen, med en mindre nöjd pojkvän)
20.07. Sofie-drop-off
20.10. Mot Millo!
20.14. Biljett-drop-off hos Signals.
20.20. Mot hem!
20.40. Hämtar det bortglömda lakanet hos farmor och farfar.

Lördag den 17:de april

08.20. Mot Sofie!
08.30. Lakanet häftas fast på pinnar.
08.45. Sofie visar sig på styva linan och sågar av pinnarna med en fogsvans.
09.00. Pinnarna är för långa för att få plats i bilen...
09.02. Pinnarna sågas av ytterligare.



09.05. Mot Västerås!
09.35. Framme, hämtar t-shirtar och biljetter
09.45. Mot Stockholm i Rönnbybussarna!

Resten kan ni. SM-final, extremt högljudda tutor som mina öron inte alls gillade i efterhand. Min tinitus är värre än någonsin! Megafonen smugglades in och användes under en period. Dock upptäcktes detta av två inte icke-roade ordningsvakter som satte oss på 100 procentig bevakning. Detta medförde en gnutta nervositet hos megafonföraren, som för tillfället gömde luren under stolen, men hon lyckades behålla lugnet och vi fick behålla vårt högljudda redskap. Roligt var det iallafall. Och där tror jag min Globenrapport från läktaren tar slut.

Walk in the light
// Björkan

I måndagskväll fick jag en så glad nyhet! Man kan verkligen säga att det förgyllde den dagen, veckan, månaden, ja tamejfan nästan hela året. Vad var nyheten? Jo HANNA och FRIDA till LANDSLAGET! U-19 VM i Tjeckien 4-8 maj.

 

Jag tänkte nu vädra några tankar tjejerna och deras väg från KB-hallen till VM, via Globen.

 

I mina ögon finns det två typer att spelare, de som har talang, men inte gör något av den och det som inte har talang, men jobbar och sliter (Här räknar jag in mig själv). Detta är förstås i extremfallet, men för att gå vidare. Jag tycker att Hanna och Frida räknas till en liten skara människor som har talang, men ändå jobbar och sliter. Vilket är ganska unikt. Jag tror att många människor anser att dessa ”duracellkaniner” fått allt givet. Men jag anser att de har jobbat hårt för det. Tjejerna tränar kopiöst mycket, det finns ALDRIG en träning där de inte ger, om inte 100%, så åtminstone 99%. De går ALDRIG in och bara ”lajjar”. De slutar ALDRIG kämpa trots att de har en dålig dag. Ja, listan skulle kunnas göras lång.

 

De 2 säsonger som jag spelat i Köping har jag sett dem utvecklas så enormt mycket. Tjejerna har alltid försökt gått rakt på mål och jobbat kopiöst mycket över planen, skillnaden i år är att de verkligen har lyckats hitta den gyllene medelvägen. De spelar smartare, är vassare i avslut och kan verkligen välja sina lägen. Sen håller jag inte med när folk utifrån hävdar att de spelar likadant, för trots att de är tvillingar spelar de faktiskt ganska olika, men ändå lika kanske man kan säga. Jag tycker t.ex. Frida är en spelare som mer ”tokkör”, hon river och sliter, hon gillar definitivt att tacklas och närkamper vid sargen. Hon vinner ofta boll runt mittplan och på offensiv planhalva och tack vare sin snabbhet kommer i frilägen som hon väldigt sällan missar. Hon är en riktigt smart avslutare och vet vart bollen ska sitta för att vara otagbart för målvakten. Hanna i mina ögon läser mer spelet, ligger på rätt sida, gör otroliga brytningar på egenplanhalva/mittplan för att sen ta med sig bollen över halva planen, gärna spela förbi/dribbla någon spelare på vägen för att sen bomba in bollen i mål bredvid en chanslös back och målvakt. Möjligen skjuter Hanna något hårdare. Hon är tuff i kroppen, men söker inte tacklingar på samma sätt som Frida. Sen kan man ju säg att BÅDA är riktiga fighter, ingen ger upp, de har båda ett rakt tänk på mål, och jag tror de hittar varandra i sömnen.

 

På tal om utveckling, jag minns en situation när vi förra säsongen spelade mot Husqvarna borta, det stod 4-4 men några minuter kvar, och en av tjejerna dribblade i ett farligt läge och Husvarna bröt och kontrade in segermålet. Jag vill minnas att det blev ganska många minuter spenderade inne på toaletten efter detta, men det viktiga var att det var en lärprocess, och jag vet att personen i fråga kom ut så mycket starkare. Man måste ju våga misslyckas för att lyckas, och ibland blir det fel och det är okej. Jag tror vi alla lärde oss något av situationen för den har aldrig uppstått igen. När jag på nått sätt försöker jämföra tjejerna då och nu, inser jag faktiskt hur långt de har kommit, tjejerna var bra redan då, men inte alls så bra som de är nu.

 

När jag började i Köping för 2 år sen, så ska jag helt ärligt säga att jag inte hade så mycket koll på laget. Jag hade spenderat mesta delen av min tid i Eskilstuna och innebandyn där. Så jag hade inget intresse av lokallagen i KAK. Jag vet att vi mötte Köpings IBF i Sverigespelen deras första år i 2:an. Och mitt minne är att De hade 2 stycken blonda yrväder som försökte springa över hela planen, men proppade man dem på mitten så var det lugnt ;-) Bilden att tjejerna ”bara kunde springa och skjuta” m.m fick jag höra av människor runt omkring, det är fascinerade hur mycket åsikter folk kan ha som egentligen inte känner någon. I alla fall, jag fick höra rätt mycket negativa saker om laget och dess spelare, men jag var bestämd att bilda mig en egen uppfattning, och helt ärligt så tycker jag inte att något av det alla sa till mig om dessa tjejer stämmer, de är så otroligt mycket mer. Det är riktiga tävlingsmänniskor och då finns det ju alltid risk att det kanske hoppas ut någon groda lite då och då, men helt ärligt lite ”trash-talk” hör ju till. Tjejerna vet vad de vill, de vill ALLTID ALLTID ALLTID vinna, och det är nog den bästa drivkraften av alla.

Deras utlåning till Rönnby kan verkligen inte ses som något annat än succé. Där finns otroligt mycket att lära och ta del av, några knuffar i rätt riktining gör så otroligt mycket. Jag ser inga begränsningar för dessa damer, De kommer definitivt blir idoler för kommande generation innebandyspelare. Och jag som STOLT köpingsspelare unnar verkligen tjejerna ALL framgång. Jag tycker att alla i Forsby och Köping ska vara stolta över tjejerna, glömt allt gammalt groll. Det är ny tid, nya möjligheter!

 

Foto: Marie Ström

Stort Grattis till landslagsplatsen tjejer, men först ser vi till att ta GULD i globen!

/ Sofie

Jaha, då var helgen över och en ny lång vecka framför sig..

En annan fundering kring detta som jag har haft är varför det står olika klubbar på Emma Larsson överallt. På västmanlands hemsida står det vib (vilket jag kan förstå, hon är ju utlånad dit) men på magazin stod det emma larsson från Kungsörs IBK. Visst hon har spelat där och är från Kungsör, men glömmer alla bort säsongen hon faktiskt gjort i Köpingströjan. Där hon kom från botten i div 2 och gick in och tog plats i toppen av div 1, och dessutom gjorde det väldigt bra. Jag har inte glömt i alla fall, och jag tror att vi bidragit till hennes utveckling lite i alla fall.

Just nu är det fullt upp med biljetterna til globen. Åter igen, jag har fått några avhopp och finns det någon där ute som vill ha biljetter hör av er! Sofie fixar! (Y)

Bloggen kan avslöja att det i torsdags fanns en gästspelare på träningen, personen tränade ca en timme med oss, och avslutade sedan med att träna med KIBF's herrar. Vilket vi tycker är roligt och imponerande. Jag är inte så insatt i arbetet med nyförvärv, men jag vill säga att hon skötte sig riktigt bra och personligen ser jag gärna att hon spelar med oss nästa säsong.

Övrigt så ÄGDE gamlingarna på träningen sist, Rutin slår talang ;-)

// Kapten

Det har varit lite tyst på bloggandet den senaste tiden. Här kommer lite resumé om vad som har hänt/händer.

 

Div 3 laget + japanen och kapten spelade cup i Katrineholm. Vi vann gruppen efter vinst i 2 bra matcher mot Älvsjö och Sandared, och oavgjort i en lite sämre match mot Katrineholm. Där vi dock fick ett mål bortdömt. I kvarten stod Telge som motståndare. Och matchen var jämn, det kändes som Telge hade spelövertag där deras vridning med Point skapade stora problem, samtidigt tycker jag inte att dom hade fler lägen än vi. Vi hade ett par lägen vi med (undertecknad missade ett par gånger), så här i efterhand så måste vi våga skjuta mer. Deras mål var inga superskott, men med folk framför mål så målvakten inte ser kan det mesta gå in. Vi måste göra likadant och våga lossa i alla lägen! Jag tror alla var lite besvikna efter matchen där det blev förlust med udda målet. Telge vann sen mot Älvsjö i finalen, kändes som om det lika gärna kunde vara vi. Men de enda positiva var väl att vi slapp åka till Katrineholm på söndagen.

 

För Hanna och Frida i Rönnby har det gått riktigt bra. Och i måndags fick vi se både Frida och Hanna göra mål i en SM-semifinal och se Rönnby vinna med 4-3 mot Falun och ta sig till globen! Vilken otrolig känsla det måste vara för dem. Att komma från Köping och div 1 och gå in i slutspelet och vara en del av ett kollektiv som nu är i final. Just nu ligger arbetet i att försöka få tag i biljetter till globen. Och jag säger så här.. om vi får biljetter tar vi med oss det tunga artilleriet.. Vi ska synas och höras mest i HELA globen! Mest TV-tid vinner va? Jojo har för övrigt lovat att vara domare på hemmaplan.

 

Övrigt i laget så är det väl rätt lugnt, man kan säga att det igår (läs tisdag) var internmatch mellan de äldre+becca och de yngre. Och det lät som VM-guld när småttingarna gjorde mål. Medan vi äldre var något trötta och försökte spelade smart. Flest mål bör ändå de äldre+becca ha gjort. Palmqvist hade problem med våra superskott. Angående kommande säsong så är väl läget än så länge oförändrat. Det pågår saker i det tysta runt omkring med det behövs nog några veckor till innan allt löser sig och vi verkligen vet vad vi har att jobba med. Jag är optimist och tror på det bästa. Det sägs att hoppet är det sista som överger människan.

 

Om man ser vad som hänt utanför laget så gick Örebro upp i elitserien (Grattis Örebro) och det var för fjärde året i rad som västra seriesegraren gick upp i elitserien. Kul att vi var det enda laget som vann mot Örebro, kul dessutom att det finns på film.

 

Det får räcka för dagen!
Hej hopp gummisnopp!

/ Kapten

Jaha, nu när alla tentor är skrivna och man fått spendera några dagar på snowboarden, är man tillbaka i vardagen. På dagens schema står det tvättid och imorgon börjar nya kurser i skolan. På sätt och vis är det skönt att innebandyn ligger lite på is just nu. I helgen blev det dock några innebandybesked som man undrat över.

• Rönnby får möta Falun ikväll i första semifinalen. Jag tror det är skönt för Rönnby att slippa åka till Gotland, plus att Endre varit lite av ett spöke för dem de senaste åren. Dock är Falun ett bra lag. Fast det är väl i och för sig alla lag som spelar semifinal i SM-slutspelet. Jag kommer tyvärr inte kunna se dagens match, jag hoppas innerligen på en vinst för Rönnby och att Rönnbypubliken har kommit igång ordentligt. Eftersom ”high club” (japanen, pajas nr 1 och kapten) inte kommer att närvara och bjuda på tutor av alla dess slag hoppas jag att någon annan bjuder till och visar Rönnby sitt stöd.. Vi får ta igen den missade matchen ikväll med att ta med det tunga artilleriet till nästa hemma match. Till kvällens match har jag hört rykten om att Hanna är sjuk. Vilket är tråkigt, vi vill ju att båda våra tvillingar ska spela.

• Sten Sture vann lite oväntat mot Karlstad på bortaplan. För oss som såg Sten Sture mot Örebro, är det helt oförstående.. Vad hände? Kände sig Karlstad lite väl bekväma? Kul dock att det fortfarande är liv i kvalet i Elitserien. Kanske har Sten Sture vaknat till och fått ordning på markeringsspelet, för det kändes som det var där det brast mot Örebro.

• Forsby förlorade i går med uddamålet mot Falun och detta innebär att man slutar på en poäng och därmed är det klart att Forsby inte kan ta klivet upp i ettan. Utifrån vad jag läste i tidningen så hade Forsby plockat målvakten när det stod 6-6 för att försöka ta 3 poäng. Jag tycker det är starkt att våga satsa i ett sådant läge. Kul att se att man vågar vinna, även om det nu blev förlust. Intressant att se hur det nu går mellan Falun och Ankarsvik. Tänk om det skulle bli lika där. Då hade ju Forsby verkligen haft chansen om dom inte släppt in den där i tom kasse. Jämna kvalgrupper brukar dessutom innebära att man har en större chans att få en gratisplats om något lag drar sig ur div 1. Men det kanske är lite mycket ”tänk om”. På tal om Forsby så har jag, som kommer utifrån och inte riktigt förstår konfliken mellan KIBF och Forsby, funderar på varför man inte samarbetar mellan klubbarna. Det känns som om Forsby har bredden, men vi har spetsen. Men det har blivit riktigt svårt att gå mellan klubbarna. Det finns ett par i Forsby som skulle kunna vara med och slåss om platser i KIBF och ett par i KIBF som kanske skulle må bra att lira några div. 2 matcher och få självförtroende då man kanske inte alltid får spela alla div 1 matcher. Men detta känns otroligt omöjligt som läget är idag. Vilket är tråkigt. Köping är en sån liten stad att vi borde samarbeta istället för att motarbeta varandra.

Jaja, lite tankar om det. I helgen drar vårt div 3 lag + japanen och kapten (pajas nr 1, du räknas till div 3), till Katrineholm på cup. Det ska bli riktigt kul, jag är tok laddad! Dock smart som man är (tänk efter före som svärfar alltid predikar) så lämnade jag in mitt matchställ till Kjellis förra veckan.. Hmmm.. Hur tänkte jag då?

/ Kapten

Sitter just nu i skolan på konstruktionslektion och har allmänt tråkigt, detta för att jag, som den mönsterelev jag är, är färdig med allt som finns att göra. Det trodde ni inte va? Men så är det, blivande konstruktionsmästare...

Helgen var rätt fullspäckad med innebandy, även om IBF just nu ligger i dvala på matchfronten.

• Fredag, SM-slutspel, Rönnby - Täby 7 - 5. Rolig match där Hanna och Frida imponerade som vanligt, även om det inte blev några mål denna gång. Ni vet att det är för er skull vi tutar i båthornen ;) Är fortfarande sjukt imponerad av Rönnby av ett antal anledningar. Organisationen och disciplinen är två av dem. Hanna Pettersson och Anna Sjögren är riktigt jävla episka och det är en fröjd att se dem spela. Förutom innebandyn är det ju alltid är kul att dryga med tutor av diverse decibelkapacitet.
• Lördag, Kval div 1, Forsby - Ankarsvik 5 - 5. Mindre rolig match, men vilken match blir inte tråkig efter att ha sett en kvartsfinal i SM? Just det, ganska många. Ändå var det ganska intressant att se hur Forsby klarar sig mot andra lag än de man är van att se dem spela mot. Ankarsvik verkade ha en ide om hur de skulle spela men var lite för långsamma för att få igång något då Forsby som vanligt var löpstarka och är skickliga att förstöra andra lags spel. Synd är dock att annars utmärkande målfarliga spelare i Forsby, av olika anledningar, inte producerade. Vilket hade kunnat vara bra, då man förmodligen vunnit matchen som stod och vägde.

• Söndag, Kval Elitserien, Örebro - Sten Sture 7 - 2. Första perioden var ganska seg vilket gynnade Sten Sture och man hängde med i Örebroarnas tempo. Självklart var tutorna med även här och jag, Jojjo och Sofie hade stora svårigheter att bestämma vilka vi skulle hålla på. Påföljden blev att vi tutade så fort det blev mål, vilket förmodligen förvirrade en del i Mellringehallen...
  Nu tänker jag göra en förutsägelse här, Örebro och Karlstad till Elitserien och Sten Strue till Div 1. Inte för att jag på något sett är speciellt kunnig eller insatt, utan gör att jag sett två av Sten Stures matcher nu och är inte speciellt imponerad. Örebro spelade i vår serie och vi var de enda som vann över dem. Det ska tilläggas att vi då hade enormt stöd på hemmaplan av Köpings Underbara Klack, även kallade K.U.K, och det är ju extremt peppande med sånt stöd i ryggen. Karlstad har jag bara sett en match med, mot Rönnby. Då förlorade man en en god marginal, men de stod ändå upp bra och kommer bli svåra för Örebro och Sten Sture i kommande kvalmatcher. Så, det var helgens innebandyuppdatering av en glad och högljudd entusiast från Köping!

Förövrigt så är det Sofies födelsedag idag, så se till att säga super-mega-extra-grattis till henne på 15-årsdagen. GRATTIS YEY!

Med reservation för fel

// Björkan